Branschers exakta försäljningstal används inte vid skatteprognoser
– Varför nyttjas inte uppgifterna i prognosarbetet?
Frågan var central när skatteutskottet bjöd in till seminarium kring sin ”utvärdering av fiskala effekter av punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter”.
Åsikter och insikter om prognosfel och skatter som gynnar brotts-lighet från berörda i branschen varvades på frågestunden generöst med tal om oregistrerad inhemsk konsumtion, utsträckta händer och folkhälsa.
När skatteutskottets ordförande Per Åsling, (C), släppte ordet fritt efter punktskatteseminariets informationsdel, tog Patrik Strömer det. Generalsekreteraren i Svenska Snustillverkarföreningen citerade ur rappor-ten Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter att "ett övergripande mål med punktskatterna på tobak är att främja folkhälsan". Han noterade att forskningen på cigaretter visar olika beräkningar på kost-nader för samhället.
– När jag frågat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten säger de att de har inga siffror på att snus är förknippat med sådana kostnader över huvud taget. Vad är motivet för höjd punktskatt eller punktskatt över huvud taget på snus givet att det inte ger några samhällskostnader?
Båda är dåliga...
Matts Karlson, avdelningschef analys och prognoser på Ekonomistyrningsverket, gör i sina första svarsord klart att han inte är regeringen. Han säger, något sökande:
– Men så här är det väl att, så som man motiverar det, så är det ju att de båda, både snus och tobak är dåligt för folkhälsan.
Han lägger till att skatten på snus ju är lägre än skatten på cigaretter. På fråga från Ulrika Borg, Swedish Match, förklarar Henrik Hammar, ämnesråd skattekonomiska enheten på Finansdepartementet, att uttaget för punktskatter vilar på två grunder: dels att ge intäkter, dels för att styra konsumtion.
Sträck ut handen!.
Patrik Hildingsson, Swedish Match, anknyter till de kommentarer och synpunkter som Matts Karlson och Henrik Hammar gett på respektive enhets syn efter utredaren Joakim Skotheims presentation av punktskatteutred-ningen. Om uppgiftsunderlag och effektberäkningar säger han:
– Det verkar väldigt komplicerat, tycker Hildingsson och ger dem ett välkomnande råd: För att få fram korrekt underlag kan man vända sig till dem som också gör räkenskaper och kan väldigt mycket.
Han upplyser att Swedish Match distribuerar i princip all tobak i Sverige genom sitt dotterbolag SMD Logistics.
– Det innebär också att vi betalar in all tobaksskatt för både snus och cigaretter. Därmed har vi full insyn i marknaden om till exempel skatteinbetal-ningar och priselasticitet. Har ni sträckt ut en hand till andra kompetenser för att kanske bättre få andra perspektiv eller pröva era tankar om vad som kan påverka vad?
Gör ni något på riktigt?
Cecilia Giertta, VD Sveriges Bryggerier, anser också att näringslivets kunskaper ska tas tillvara för att få fram korrekt underlag för punktskatteberäkningar.
– Vi har totalkoll på all öloch cider som exporteras till gränshandeln i Tyskland. Vad jag vet har aldrig någon frågat oss hur stora de här volymerna är som vi exporterar. Vi har också ganska god uppfattning om hur stor importen är som kommer tillbaka eftersom vi varje dag är nere i tyska gränshandeln och ser handeln. Vi har kunskap. Min förhoppning och min fråga är: gör ni någonting på riktigt för att komma tillrätta med era antaganden om hur stor införseln egentligen är. Den är ju inte illegal, i alla lägen. Däremot så är den ju oskattad. Har ni egentligen någon aning om hur stor den är? Uppgifter från CAN- och SoRad-undersökningar om konsumtion av tobaksvaror och alkohol som används som underlag vid statliga beräkningar för punktskatt anser branschfolk osäkra.
Varför nyttjar ni inte?
Efter ytterligare frågor och erbjudanden om faktauppgifter vänder sig Skatteutskottets ordförande Per Åsling till Matts Karlson och Henrik Hammar:
– Om det inom branschen, inom näringslivet, finns konkreta siffror, uppgifter, statistik därvidlag som visar på vissa beteenden och volymer varför nyttjas då inte de i prognosarbetet?
Karlson och Hammar förtydligar sin tidigare visade mottaglighet för branschens uppgifter:
–Vi tar gärna emot information och så får vi se hur vi sedan använder den. Vi kan inte sitta här och säga att vi ska använda era siffror, men vi lyssnar naturligtvis på information, säger Hammar.
–Vi är kanske dåliga på att visa intresse, men vårt stora problem är de stora skattebaserna och inte de små, svarar Karlson och avrundar sin förklaring med löftet "vi tar gärna emot all hjälp vi kan".
Punktskatterna på alkohol och tobak är små och utgör blott 1,5 procent av de totala skatteintäkterna. De ingår som en del i skatten på konsumtion som motsvarar 29 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på arbete utgör 60 procent och skatt på kapital 12 procent.
Hur påverkas smuggling?
– Vilken påverkan har skattehöjningarna på oregistrerad inhemsk konsumtion? Hur påverkar den införsel eller smuggling eller skatteoegentligheter? För det är inte så att det som är oregistrerat inte är konsumtion, påtalar Er-ika Nylander, vd för Sprit & Vinleverantörsföreningen, SVL.
Hon ansåg att frågorna var obesvarade och att tullens statistik inte hänger ihop. Att punktskatter höjs av folkhälsoskäl innebär ju inte att den konsumtion som inte registreras inte förekommer.
– Det är bara att medge att frågan om den oregistrerade anskaffningen av alkohol- och tobaksprodukter är ett delsyfte och har blivit delvis obesvarad, svarar utredaren Joakim Skotheim. Den har blivit en sekundär fråga i den här studien, delvis av tidsskäl, dels av komplexitet.
Han tillstår att statistik från leverantörer skulle kunna bidra till en ökad helhetsbild över hur stor den oregistrerade anskaffningen, framför allt i Tyskland och Danmark, är.
Varböld som inte betalar
– Om vi tittar på konsumtionen av sprit så är det mindre än hälften, 45 procent, av den sprit som dricks i Sverige, som de facto köps på monopolet. Det innebär att 55 procent kommer någon annanstans ifrån. Det innebär att vi har ganska mycket pengar att hämta hem, för finansen. För oss från näringens sida handlar det om en konkurrent som vi inte rår på, en varböld som inte agerar på samma villkor som vi. Som inte betalar skatt. Som inte betalar moms. Som inte följer riktlinjer. Det är problem för oss allihopa, fortsatte Erika Nylander.
Skotheim bemötte med att de två senaste punktskattehöjningarna på alkohol var måttliga.
– Men det hjälpte oss inte att få tillbaka skatteintäkterna från de här 55 procenten som är köpt i gränshandeln, kontrade Nylander.
–Det är väl lite politiska överväganden. Att sänka en skatt är kanske svårare än att höja skatten vissa gånger, i vart fall för den här typen av produkter.
Jag vet inte, blev Skotheims svar.
Alla visste, och skrattade – och frågestunden fortsatte. Om gemytet och öppenheten består torde utbytet av seminariet och uppgifter åtminstone leda till minskad inexakthet i punktskatteberäkningar. (T&M 2016-04-26)