Seminarium om utredda punktskatter på alkohol och tobak
Används träffsäkra utgångspunkter och underlag som vid beräk-ningen av skatter och skatteutfall av punktskatter för alkohol och tobak?
Förenklat beskrivet – och förenklat besvarat: nej.
Höjning av tobaksskatten har i snitt överskattats ge inkomster med cirka 690 miljoner kronor per år under perioden 2006–2014. För alkohol har statens inkomster av punktskattehöjningar oftare underskattats.
Den skattemässiga precisionen av Finansdepartementets beräkningskon-ventioner varierar. Det gäller också prognoserna för effekter av skatteföränd-ringar på alkohol och tobak. Eller både och. Eller...
– En övergripande slutsats är att det är komplicerat. Det är betydligt mer komplicerat än vad man föreställer sig att utvärdera just punktskatter, både som styrenheter utifrån en folkhälsopolitisk utgångspunkt, men också den fiskala angelägenhet som punktskatterna är. Min förhoppning är att våra samtal idag ska göra oss lite klokare, säger Per Åsling, C, Skatteutskottets ordförande. .
"Alla" berörda på plats
Ovanstående välkomstord uttrycks på förmiddagen 10 januari i en av riks-dagens lokaler på Mynttorget 2 i Stockholm. Salen är välfylld. Här finns di-rekt och indirekt representanter för dem som i olika grad kan påverka punktskatterna: politiker och tjänstemän. Här finns också personer vars företag och organisationer berörs av skatterna i sin verksamhet. Alltså företag inom produktion och försäljning av tobak och alkohol, men också med in-tressen emot, som IOGT-NTO.
Alla är där för att delta i ett seminarium med anledning av Skatteutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupps rapport Punktskattehöjningar på alko-hol- och tobaksprodukter – skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter.
Höjd skatt minskar...
Joakim Skotheim presenterar rapporten. Som utvärderare vid Riksdagsför-valtningens utskottsavdelnings utvärderings- och forskningssekretariat har han tagit fram underlagen till utvärderingen.
Matts Karlson, avdelningschef för analys och prognoser på Ekonomistyr-ningsverket, och Henrik Hammar, ämnesråd vid skattekonomiska enheten på Finansdepartementet, kommenterar utifrån respektive enhets ansvar för bland annat beredning och utvärdering av skattehöjningar på alkohol och tobak.
Ett begrepp som nämns är priselasticitet. Det beskriver hur priskänslig en produkt är, och hur efterfrågan på en produkt påverkas vid en skatteförändring.
– En priselasticitet på 0,5 innebär att höjer man skatten med tio procent då leder det fram till en efterfrågeminskning på den produkten med fem pro-cent, förklarar Joakim Skotheim.
Grova, kan bli bättre
Att inköp kanske görs i andra länder och därför inte beskattas i Sverige utgör en bland flera felkällor. Uppfattningen att beräkningskonventionerna vid uppskattning av punktskatter är bra – och grova – hörs också. I presentationerna kastas också visst ljus över skattehöjningars påverkan på illegal, obeskattad handel och smuggling – och det konstateras att det finns utrymme för förbättringar för att få bättre prognoser.
Not. Läs Tobak&Mer nr 1 2016 om Svenska Tobaksleverantörsföreningens genom KPMG utförda rapport Tobaksskatten i relation till ett ändrat konsumentbeteende. (T&M 2016-04-26)